Come Heavy Sleep (18 januari 2016)

För länge sen (mer än tio år sen) var det här albumet av Rogers Covey-Crump och Jakob Lindberg med John Dowlands första sångbok, nertecknad de allra sista åren på 1500-talet, en räddare i stor nöd för mig. Sånger om tårar, längtan efter sömn, längtan efter den älskade, de varma, ljuvliga melodierna, orden som tolkade åt mig, bara en röst och en luta. Min existens var inte hotad, inte heller min nykterhet, men min själ var verkligen i fara och det på grund av en annan människas omöjliga trollbindning som jag till slut blev tvungen att lösa mig från. Jag drog från stan och tog musiken med mig. Idag är ingenting så svårt som det var, jag har blivit min egen beskyddare.

covey-crump_lindberg1. Come heavy sleep, the image of true death;
and close up these my weary weeping eies:
Whose spring of tears doth stop my vitall breath,
and tears my hart with sorrows sigh swoln cries:
Com and possess my tired thoughts, worne soule,
That living dies, till thou on me be stoule.

2. Come shadow of my end, and shape of rest,
Allied to death, child to blakefact night:
Come thou and charm these rebels in my breast,
Whose waking fancies doe my mind affright.
O come sweet sleepe; come, or I die forever:
Come ere my last sleep comes, or come never

Anna-Karin

Anna-Karin Granbergs blogg