Fila av deras kedjor (3 februari 2016)

Jag tänker ibland på en läkare, också psykoterapeut, som jag gick hos minst en gång i veckan i över tolv års tid. Hon var äldre än jag och jag vet inte om hon lever idag. Jag forskar inte om det, för nu är vår kontakt över och jag fortsätter på egen hand. ”Stundom bota, ofta lindra, alltid trösta”, ”Guérir quelquefois, soulager souvent, consoler toujours” är det franska läkarmottot (skapat av dr. Paré) och det finns stora pengar och ära (och ibland även vanära) och ‘stardom’ att få inom läkaryrket idag. Men de som driver sin praktik, utan ens en Facebooksida, år ut och år in, med jobbiga personer som jag som aldrig blir botade, bara tröstade och stärkta och får våra liv förlängda, de är värda verklig berömmelse.

I slutet av 1700-talet skedde en revolution inom vården av psykiskt sjuka, dels bland kväkarna i England och dels genom Philippe Pinel som fick tjänsten som chefläkare vid det berömda hospitalet Salpêtrière. Det är så heroiskt och beundransvärt att man förstår att mängder av konstverk har skapats efter den scenen när Pinel går sin första rond, upptäcker dårarna som ligger kedjade längs väggarna som  rabiessmittade djur, hur han pekar med hela handen och befaller: ”Fila av dem kedjorna!”

Varför är det så heroiskt? Det borde bara vara människovänlig logik. Men logik är inte kostnadsfri, och den enes utstötthet är förutsättningen för den andres instötthet. Så vad gör deras mod och nytänkande så stort? Nånstans i brytningen mellan schamanism, där mentala annorlundaheter inte skyddes, och judeokristet tänkande där sådana sågs som demoniska, blev det nödvändigt att hålla upp handen och påminna: Lyssna också på dessa.

Dr Pinel:

philippe_pinel_a_la_salpetriere

Min  upptrampade stig genom skogen på Värmdö:

stigen-genom-skogen

Incredible String Band: Chinese White

Anna-Karin

Anna-Karin Granbergs blogg